Historia

HISTORIA

 

Spanien har en mycket intressant historia. Så intressant att man nästan får begränsa sig till ett visst område. Det har hänt mycket sedan de första människorna kom från Afrika för några 10.000-tals år sedan och bodde i grottor. Man har funnit målningar i grottorna i Maro som har daterats till ca 42.000 år. Urbefolkningen kan kallas iberer, men på olika platser har bland annat funnits, Fenicier, Carthager, Greker, Visigoter, Romare, Judar, Araber och till och med vikingar.

 

Den mer kända historian om Almuñécar börjar ungefär vid 2000-1500 f Kr med att folk med den Argarica kulturen bosatte sig här. Det var under bronsåldern.

 

Almuñécars historia går alltså ca 3.000 år tillbaks i tiden och detta visas på en utställning på Casa de la Cultura. Den fenicisk/puniska perioden från ca 800 år f Kr och den romerska perioden från ca 200 år f Kr, är väl kända, och som följdes av visigoter under en tid av ca 300 år, men det som har satt störst prägel på Almuñécar är nog den moriska/arabiska perioden som började 15 augusti år 755 e Kr, då Abderraman/Abd al Rahman I klev iland i Almuñécar. Han var en driftig herre och skapade så småningom Califatet i Cordoba. Den moriska storhetstiden höll på i Almuñécar till år 1489, och fram till 2 januari 1492 då kung Boabdil lämnade Granada och överlämnade stadens nycklar till Ferdinand/Fernando av Aragonien och Isabella/Isabel av Catalonien. Det var då som Kung Boabdil vände sig om, såg Granada för sista gången och grät. Hans mamma lär då ha sagt ”Gråt inte som en kvinna, för något som du inte kan försvara som en man”. Platsen heter El Ultimo Suspiro del Moro, ”morens sista suck”. Därefter har landet varit kristet.

 

 

Fenicierna/Handelsmän och båtfolk. Almuñécars första kända bosättare var Fenicierna som började komma ca 1.500 f kr med sina segelskutor. De kom från Libanon och var handelsmän och de fann området med klippan Peñon del Santo och de skyddande bergen samt de två floderna Rio Seco och Rio Verde vara ett bra ställe att bedriva handel vid. Det gick att segla upp i Rio Verde vid den tiden. Man har hittat knivar och keramiska föremål vid de gamla begravningsplatserna Laurita och Puente de Noy. Några århundrade före Kristus tideräkning, började Fenicierna att salta in fisk och tillverkade ”Garum” som bestod av fiskrens, olja, salt och kryddor. Det skulle vara bra mot skörbjugg och togs med på skeppen. Fenicierna kallade staden för Ex och hade egna mynt. De var ju handelsmän. De startade även flera handelsplatser utefter kusten, där Cadiz och Malaga var bland de första, förutom Cartagena (nya Cartago). Tack vare fenicierna finns det oliver och druvor.

 

 

Romarna var kända som byggmästarna och stridsfolk och bredde ut sig och år 49 f Kr erövrades Almunécar som bytte namn till Firmum Iulius Sexi, efter Julius Cesar och invånarna kallade sig för Sexitanos, vilket används fortfarande. Romarna kunde verkligen bygga. De byggde den stora akvedukten som kommer från norr och rinner in i staden. Man kan bara se 5 delar, som fortfarande, in på 2.000-talet, finns kvar vid Plaza Mayor, Santa Cruz och Torrecuevas. Romarna började även bygga en fästning på berget med en viadukt ut till Peñon del Santo. Man kan se delar av de gamla romerska byggnadsverken på flera ställen. De byggde även det nuvarande arkeologiska muséet La Cueva de Siete Palacios, samt gravtornen Torre del Monja och La Albina, och mycket annat.

 

Visigoter tog över Almuñécar ca 218 e Kr, när romarriket föll sönder och fanns i Almuñécar i ca 300 år.

 

Araberna/Morerna har nog lämnat störst avtryck i Almuñécar. Namnet som uttalas Almonjékar, kommer av det arabiska ordet al-Mounekkab, som tros betyda ”fästning på kullen”. Muñeca betyder docka och det kanske kommer av att båtarnas fick läggas upp i torrdockor. ”Al” är den bestämda artikeln.

 

Abd al-Rahman I som landsteg i Almuñécar år 755, kallade staden för Hisn-al-munecab, och tog sig så småningom upp till Cordoba. År 1489 erövrade de kristna Almuñécar. Morernas sista fäste, Alhambra (den röda) i Granada föll den 2 januari 1492. Kung Boabdil och hans folk fick lov att bosätta sig på sydsluttningen av Sierra Nevada eftersom de bott i nästan 800 år och trodde att det var deras land. Efter ca 100 år blossade kriget upp igen och i början av 1600-talet skeppades de återstående morerna ut ur landet.

 

Morerna trängde ju in i Gibraltar år 711 och spred sig över landet, men redan år 718 stoppades de av kung Pelayo I av Asturien, i norra Spanen. Därefter krigades det mellan morer och kristna fram till år 1492.

 

Cordoba föll år 1236, efter att ha varit ett av europas största kulturcentrum mellan 929-1031, allt sedan morerna ockuperade staden år 716.

Efter återtagandet av ockuperade områden så fanns år 1482 bara det stora muslimska kungariket Granada kvar. De kristna intog samma år Ronda och fästningen Sohail i Fuengirola erövrades 7 augusti 1485.

Malaga föll år 1487 efter 3 månaders belägring av fästningen Gibralfaro (fyren på klippan) som byggdes år 929 av Abd al-Rahman III.

 

Almuñécar föll år 1489 och blev då en kristen stad, men krig och elände följde med överfall av turkiska pirater, fransmän, engelsmän. Sista kriget var 36-39. Förhoppningsvis blir det aldrig mer krig.

 

Sista fästet Alhambra och Granada föll 2 januari 1492 och i och med det så kan man säga att Spanien, eller Kastilien som det hette då, blev ett enat land. Kusinerna Ferdnando II av Aragonien och Isabel I av Kastilien, gifte sig 19 oktober 1469 och titulerade sig som Los Reyes Católicos. De försåg Cristofer Columbus från Genua i Italien (och som egentligen hette Cristoforo Colombo) med 3 skepp, Santa Maria, Pinta och Niña, så att han kunde segla iväg till Amerika den 3 augusti 1492. En händelse som förändrade Spanien och övriga världen. Spanska conquistadorer härjade ju i Sydamerika under många år och fick med sig en massa guld och på så sätt blev Spanien en stormakt och ett rikt land. Nu är det andra tider. Guldet försvann i inbördeskriget 36-39 och arbetslösheten är stor. Spanien är egentligen ett rikt land. Inte på pengar, på grund av all korruption, men på slott, konstskatter och sina möjligheter som turistland. Sedan 70-talet är Spanien det mest populära besöksmålet för oss turister.

 

Allt krigande var inte slut efter 1492. Till exempel fanns morernas uppror i Andalusien på slutet av 1500-talet till början av 1600-talet. Det fina klimatet, bördiga marker och den fina kusten inbjöd till ständiga attacker av turkiska pirater (vars huvud man kan se i Almuñécars flagga) så kungen Carlos III på 1700-talet såg till att hela kusten fick vakttorn (Atalayas) och försvarsanläggningar. Frankrike och England har krigat mot Spanien och Almuñécar. Resultatet blev att ett av tornen rasade på vår fästning Castillo San Miguel i början av 1800-talet.

 

Efter en koleraepedemi år 1830 förvandlades fästningen till en kyrkogård, fram till 1986. Fästningen renoveras och återbyggs sakta men säkert.

 

År 1931 avskaffades monarkin i Spanien och den nya republiken slutade med inbördeskriget 1936-1939 då General Franco, El Gaudillo, tog makten och Spanien blev en fascistisk stat. När Franco dog 1975 efterföljdes han av Juan Carlos I, som införde en demokratisk monarki och var son till Greven av Barcelona och sonson till Alfonso XIII. År 2014 abdikerade Juan Carlos och överlämnade tronen till sin son Rey Felipe VI de Borbón.

 

Almuñécar har ockuperats på ett fredlig sätt av turister sedan 70-talet.