VÅRA STÄDER

ALMUÑÉCAR

I hela Almuñécars kommun bor det 27.397 invånare (2016) i Almuñécar, La Herradura, och på landsbygden. 5.416 är extranjeros/utlänningar med 80 olika nationaliteter, men här finns bara en kultur. Den spanska. Fiestor och Traditioner är viktiga, till exempel har man firat skyddshelgonet Virgen de la Antigua sedan 1569.

 

Här har ju bott människor i tiotusentals år, men det var Fenicierna som startade handelsplatser på spanska kusten. Tillsammans med Cartagena, Malaga och Cádiz är Almuñécar de äldsta handelsstäderna. Fenicierna kallade vår stad för EX. Under Romerska väldet hette staden FIRMUM IULIUM SEXI, och första namnet för muslimerna var Hizn Al-Munekhab som tros betyda ”Fästning på kullen”, och som sedan blev ”al-Munekkab”. När de kristna återtagit staden blev namnet ALMUÑÉCAR, och som uttalas: almonjékar.

 

Bor man här så är man en Sexitano (m) eller Sexitana (f) på grund av det romerska namnet.

 

Almuñécar är en liten genuint spansk stad med ett av kustens största kulturliv. Sommartid kommer folk från inlandet, där det är kollosalt varmt, ner till spanska kusten och då finns över 100.000 människor här. Lagom till den största Fiestan kommer ca 200.000. Vintern är betydligt lugnare och det passar utmärkt för frusna nordbor som vill ha sol, kultur och en fin social tillvaro.

 

HISTORIA

Historian om Almuñécar börjar ungefär vid 2000-1500 f Kr med att folk från den Argarica kulturen bosatte sig här. Det var under bronsåldern.

 

Almuñécars första kända bosättare var Fenicierna som kom ca 1.500 f Kr. De kom från Libanon och var handelsmän och de fann området med klippan Peñon del Santo och de skyddande bergen samt de två floderna Rio Seco och Rio Verde vara ett bra ställe att bedriva handel på. Det gick att segla upp i Rio Verde vid den tiden. Man har hittat knivar och keramiska föremål vid de gamla begravningsplatserna. Några århundraden före Kr började Fenicierna att salta in fisk och tillverkade ”Garum” som bestod av fiskrens, olja, salt och kryddor. Det skulle vara bra mot skörbjugg och togs med på skeppen. De kallade staden för Ex och hade egna mynt.

 

Romarriket bredde ut sig och år 49 f Kr erövrades staden som bytte namn till Firmum Iulius Sexi, efter Julius Cesar, och invånarna kallade sig för Sexitanos, vilket används fortfarande. Romarna var duktiga på att bygga. De byggde de stora akvedukterna som kommer från norr och rinner in i staden. Man kan bara se 5 delar, som fortfarande finns kvar. Romarna byggde även fästningen El Castillo de San Miguel, och nuvarande arkeologiska muséet La Cueva de Siete Palacios. När romarriket föll i sönder av sig själv, så kom visigoterna, som inte finns så mycket att säga om

 

Men det som har satt störst prägel på Almuñécar är nog den moriska/arabiska perioden som började 15 augusti år 755 e Kr, då Abderraman/Abd al Rahman I från Damaskus, klev iland här. Då blev stadens namn Hisn al-Munekhab. Han var en driftig herre och skapade så småningom Califatet i Cordoba. Almuñécar befriades från muslimerna av de kristna soldaterna 1489, och fick namnet Almuñécar som uttalas almonjékar.

 

Den moriska storhetstiden varade från 711fram till 2 januari 1492 då kung Boabdil lämnade Granada och överlämnade stadens nycklar till Ferdinand/Fernando av Aragonien och Isabella/Isabel av Kastilien. Det var då som Kung Boabdil vände sig om, såg Granada för sista gången och grät. Hans mamma lär då ha sagt ”Gråt inte som en kvinna, för något som du inte kan försvara som en man”. Platsen heter El Ultimo Suspiro del Moro, ”morens sista suck”. Den gamla vägen från Almñécar, förbi Jete och Otívar mot Granada heter just Carretera Suspiro del Moro.

 

Flera folk och länder har varit angelägna om att erövra Spanien, allt från turkiska pirater till engelsmän och fransmän. Krig har förekommit som man kan se på det lutande tornet på fästningen San Miguel. Som väl var så har ingen lyckats.

 

Sedan 50-talet har Almuñécar lockat inte bara soldyrkare, utan även turister som gillar det genuina, och det stora kulturutbudet, och det sociala livet, och den trivsamma atmosfären, och den trygga tillvaron, naturen, frukterna, grönsakerna och mycket annat.

 

Läs mer på: http://www.turismoalmunecar.es/almunecar-milenaria/

 

 

Äldst av allt är de fenisisca gravfälten som exempelvis Puente Noy där man kan se de gamla gravarna som är från ca 800 år f Kr. Sedan följer de olika epokerna med sina minnesmärken.

 

Majueloparken är en ljuvlig oas mitt i Almuñécar med tropiska träd och palmer. Det lär finnas 34 olika sorters träd och man kan läsa på skyltarna vad de heter och vart träden kommer ifrån. Totalt sett finns ca 180 träd.

 

Här finns också ett stort antal skulpturer, en scen för underhållning, en restaurang, ett gammalt fisksalteri och 9 små hus med konsthantverk. Namnet Majuelo kommer från det latinska ordet ”Malluelo” som betyder en nyanlagd fin park. Fästningens park. Havet gick mycket högre upp för ca 2000 år sedan och det gick att segla upp till Jete.

Parken är öppen året runt och här är det mycket underhållning under vår, sommar och höst.

 

Factoria de Salazones är ett gammalt salteri från 4:e århundradet f Kr. Under några hundra år så var huvudnäringen att salta in fisk för att exportera. Man gjorde även en paté som hette Garum, som bestod av fiskrens, olja, salt och kryddor, som var mycket populär för sjömän. Det ansågs förhindra skörbjugg. Staden blomstrade och det fanns till och med mynt.

 

Salteriet täcktes över, från romartiden till arabtiden, under ca 400 år och blev en botanisk trädgård som hörde till slottet under den moriska tiden. Delar av parken grävdes upp så sent som 1970 och lite av salteriet kan beskådas idag. Parken täcker fortfarande ett stort område av det gamla salteriet.

 

Gå runt och titta på de 9 st små husen, cortijillos. Ett hus för var och en av de 8 provinserna: Huelva, Cadiz, Malaga, Granada, Almeria, Jaen, Cordoba och Sevilla, samt ett hus för Almuñécar. I husen tillverkas och säljes hantverk och konst. Man kan till exempel lyssna på gitarrspel i Malagahuset och se konstnärer sitta och måla i Sevillahuset. Keramik finns i Jaenhuset. Knyppling i Cordoba och tygslöjd i Cadiz.

 

Sommartid mellan juni och september är restaurangen El Kiosko Ficus öppen och är en perfekt plats att vila ut på under de stora Fikusträdens skugga vars blad är upp till 30 cm långa. Namnet är Ficus del Caucho (gummifikus).

 

På många ställen i parken finns det skulpturer och andra konstverk som kommer från Syrien. Att gå här på kvällen när parken är upplyst och se konstverken i strålkastarljus är imponerande.

 

På sommaren sätts ett tak upp vid den stora scenen, som skydd för solen och det är plats för 4-500 sittande. Underhållningen är allt från Flamenco till opera och rysk kosakdans. Platsen används också till Fiestas, Ferias och utställningar. Till exempel Feria de Gastronómico som är en uppvisning av ett antal restauranger i konsten att laga mat. Det är en livaktig park.

 

Fästningen Castillo de San Miguel var på grund av sitt höga läge på berget en utmärkt plats för bevakning. Redan på den fenicisca tiden fanns bevakning, men det var romarna som började bygga en riktig befästning och morerna fortsatte byggandet. Fästningen har skadats i krig med engelsmän och fransmän. Ett av tornen har rasat och fästningen har till och med varit en begravningsplats fram till ganska nyligen. Här finns även ett muséum. Och fina vyer.

 

Muséet Cueva de Siete Palacios (de 7 palatsernas grotta) som byggdes under romartiden och är idag ett arkeologiskt muséum. Här finns 7 st valv eller grottor med gamla antika amforor som till viss del har hittats i havet samt många andra antika föremål. En urna eller amfora är från Farao Apophis tid ca 1.600 år f Kr med skriven text som förmodligen är den äldsta på den iberiska halvön.

 

På romartiden gick en gammal led från Rom till Portugal och en del av leden finns kvar i Molvizar som man kan vandra på. Leden lär också ha gått förbi Almuñécar och det finns en gammal bro, Puente de Romano, som är ca 2.000 år. Den ligger i Cotobro. Ta den vänstra vägen upp vid hotellet.

 

Peñon del Santo, den heliga klippan eller korsberget som den också kallas för, är ett bra riktmärke för nyanlända turister. Den stora klippan med den fina utsikten heter Peñon del Santo och är 30 meter hög. Ön utanför som ser ut som en hajfena heter Peñon de Enmedio och ytterst ligger Peñon de Fuera. Los Peñones ligger mellan playorna Puerta del Mar i öster och San Cristóbal i väster. Det första korset var av järn och sattes upp år 1900 för att markera den kristna segern i Almuñécar år 1489. I samband med inbördeskriget 1936-1939, togs korset ner och slängdes i havet. Efter kriget, 1940, sattes ett enklare träkors upp som en symbol över alla som stupat i kriget. Nuvarande kors sattes upp år 1970 och fick då belysning. Härifrån har man en fin utsikt över kusten. Under sommaren har man Poemas de Luna, som när fullmånen stiger upp firas med musik och lyrik. Mycket stämningsfullt.

 

Akvedukterna. Av de fem återstående delarna som fortfarande finns kvar av den gamla romerska akvedukten som var 7 km lång, som går från bergen i norr och som dateras till tiden vid Jesus födelse, kan man se den sista delen som ligger vid Plaza Mayor. Här har också funnits ett termalbad, färskt vatten kom ju från akvedukten. Under sommarmånaderna används platsen till underhållning bland annat för körsång och teater. Det var i stort sett romarna som byggde akvedukter och araberna som byggde kanaler och fontäner.

 

På Pilar de la Calle Real som är daterad till år 1559 kunde man hämta färskt vatten ur Diosa de la Fertilidad/fruktbarhetens gudinnas bröst. Ovanför kan man se det gamla spanska kungliga vapnet. Spanien/Kastilien blev ju ett enat land 1492. Vattnet kom från bergen genom de romerska akvedukterna.

 

Stora kyrkan i Almuñécar heter Iglesia de la Encarnación och ligger på en grund från romartiden. Kyrkan började byggas 1597 och var färdig 1600. Det var den första kyrkan i Granadaprovinsen som byggdes i Barockstil. Efter 1492 började det byggas kristna/katolska kyrkor, oftast på grunder från moskéer som rivits. Almuñécars skyddshelgon heter Virgen de la Antigua. Här finns också kyrkans hjälpverksamhet Cáritas.

 

Den andra kyrkan i Almuñécar heter Templo El Salvador och ligger nära Idrottsstadion och är ganska ny. Den byggdes år 2000. Här finns flera helgon som man kan studera.

 

Turistkontoret Palacéte de la Najarra är från första hälften av 1800-talet och är en kopia av ett typiskt arabiskt hus med trädgård, så kallad Neoislamisk paviljong. Tidigare var det kontor till den gamla sockerfabriken. Det lilla huset var byggt som lekstuga till direktörens barn. Sitt gärna i trädgården och lyssna på fågelsången.

 

En mindre turistinformation finns på Paseo del Altillo där man får hjälp med att boka biljetter och annan information.

 

Fågelparken Parque Ornitologico Loro Sexi har ca 1.500 tropiska fåglar och dessutom en park med olika kaktusar. Ligger på sluttningen upp till Fästningen med ingång från Plaza Abderrahman.

 

Akvariet Aquarium de Almuñécar på Plaza de Kuwait är det största och mest moderna muséet i Andalusien med sitt Oceanarium som är en 17 meter lång glastunnel med en miljon liter vatten. Dessutom finns det 18 akvarier med fiskar av alla de slag.

 

 

Mercado Municipal, saluhallen, finns både i Almuñécar och i La Herradura, där man säljer färska frukter och grönsaker, nyfångad fisk och bläckfisk samt fint kött från djur som går utomhus hela året. Se alla frukter: Chirimoya (som måste bli mjuk innan man äter den), nispola eller guayaba, färska fikon, paraguayas, förutom avocado och mango de Almuñécar och mycket annat som finns, beroende på säsong. Alltid färska varor.

 

Trädgården Museo del Bonsai ligger i gamla stan, med entré från Avenida de Andalucia. Här lär finnas mer än 130 små träd på en yta av 2000 m2. Parken räknas som en av de främsta i Spanien. Ett besök ger en lugn och harmonisk upplevelse.

 

Kulturhuset i Almuñécar, Casa de la Cultura, ligger bredvid kyrkan och har ett mycket intressant och omväxlande program, som säkert tillfredsställer de flesta. Här finns kommunens bibliotek med böcker på alla språk, konsertsal, studierum, biolokal, föreningslokaler för kvinnoföreningen Centro de la Mujer, muséet Claves de Almuñécar 3000 år och mycket annat. I trappan ner till utställningslokalen finns stora målningar som visar de fenisisca och de romerska epokerna. Väl värt att studera.

 

Statyn med den ståtlige mannen vid foten av Peñon del Santo är Abd al Rahman I som var en prins av släkten Omeya från Damaskus och som anlände till kusten i augusti år 755. Det var dennne man som drog sig upp till Cordoba och startade Emiratet i Cordoba, som då var muslimskt.

 

Alla byar och städer har minst en marknad, försäljning av sådant som behövs i hushållet, och som är ett mycket bra sätt att möjliggöra att de som inte har möjlighet att ta sig till affärer, saknar bil etc, att på ett enkelt sätt kunna köpa det de önskar. Närhet och bra priser.

 

Porten med de tre valven symboliserar de tre viktigaste epokerna i Almuñécars historia. Den Romerska, den Arabiska och den Kristna och var för länge sedan Puerta de Almuñécar men är nu porten till marknaden Mercadillo de Viernes, Fredagens marknad. Platsen heter Blas Infante efter mannen som kallas för Andalusiens fader, Blas Infante Pérez de Vargas och platsen fungerar nu även som loppmarknad, parkeringsplats, hunduppvisning, helikopterplatta, övningsplats för musikskolan och festplats för tivoli och underhållning under Fiesta Virgen de la Antigua i augusti.

 

Det gamla centrum, El Casco Antiguo, med hus från araber och judar, ligger i skydd av fästningen, som var vanligt förr och utgör en pittoresk vy över hur det såg ut tidigare.

LA HERRADURA

La Herradura som betyder Hästsko på grund av att viken påminner om en hästsko och vars vatten är bland de finaste i hela Spanien. När Spanska Mästerskapen i undervattensfotografering avgörs, så sker det just här. Varje gång.

 

La Herradura firar Fiesta del Mar och här finns möjlighet att dyka, snorkla, segla eller paddla kanot. Hit kommer folk från Nerja, Marbella och Malaga för att dyka, just vid udden Punta de la Mona och även udden Cerro Gordo med sina grottor, som man kan paddla in i. Stranden är 2 km lång med mycket barer och restauranger och här landar de paraglidare med sina segelskärmar, som startar uppe i bergen och får en fin tur med perfekta uppåtvindar.

 

La Herradura är betydligt mindre än Almuñécar stad och lokalbuss nr 2 kör flera gånger om dagen. Man kan även promenera mellan orterna. En lugn och fin liten stad med Fiesta San José som största fest. Kulturhuset heter Centro Civico med musikevenemang och annan underhållning.

 

Marina del Este ligger på udden Punta de la Monas östra sida och är en hamn med över 200 båtplatser. Härifrån kan man följa med de stora segelbåtarna eller gå runt och bara titta på båtar.

 

Väster om La Herradura ligger Playa Cantarrijan med sina 2 restauranger och nakenbad om man så vill.

 

I La Herradura finns kyrkan San José och där finns också stadens helgon San José som firas 19 mars varje år.

 

Turistinformationen i La Herradura ligger i Centro Civico och här finns även en stor sal för konserter och underhållning

 

Kulturhuset i La Herradura, Centro Civico ligger på Calle Prieto Moreno strax innan man kommer ner till havet.

 

Marina del Este, fritidsbåthamnen, är udden Punta de la Monas östra hamn och har plats till 227 båtar av olika storlekar. Här finns även restauranger, barer, butik, tvätteri, affär, dykfirma och en tennisbana. Den populära sandstranden har ett fint och lugnt läge.

 

 

 

Almuñécar är en levande stad. En riktigt genuin stad med en gammal stadsdel. Snälla människor och bra atmosfär. En trygg liten stad med många härliga och fina traditioner. Här finns många nationaliteter och alla lever i fred och harmoni och tar hänsyn till varandra. Turister tar seden dit de kommer. En genuin spansk stad.

 

Almuñécar ligger perfekt vid kusten. Ut på Medelhavet åker man inte så ofta precis, men däremot österut, norrut och västerut. Bra utgångspunkt alltså för utflykter till en massa städer och byar i hela Spanien.

 

Det finns så mycket mer att se och utforska. De vita byarna i området och att vandra uppe i bergen eller sitta och fika med Medelhavet framför sig. Bara att strosa runt på strandpromenaden, stanna till för lite tapas, njuta i solen, prata med goda vänner.

 

Kommer man hit så är det lätt att bli förälskad i denna lilla fina stad. Här finns ingen stress. Det vi inte hinner med idag, det gör vi nästa dag i stället. Här finns inga ”måsten”. Prova att vara utan klockan endag. Går det bra, så pröva fler dagar. Efter ett par dagar så kommer man underfund med att det går fint ändå. Då har väl klockan blivit ett stressmoment som man kan vara utan.